Filmbranschen i Norge under förändring

Abstract

Utförandet av studien och dess fokus på de praktiska och estetiska konsekven-serna av digital filmproduktion är på många sätt förtjänstfull men även problema-tisk. Filmvetenskaplig forskning vinner på att närma sig produktionsprocesserna bakom filmverken med kontakter med praktiken. Många frågor kan inte besvaras utan en viss inblick. Ekonomiskt grundade produktionsbeslut har alltid haft sina konsekvenser för slutprodukten ur ett estetiskt och dramaturgiskt perspektiv. Sce-ner har lämnats som pappersprodukter då de blivit för kostsamma att spela in, inspelningsplatser har valts bort då det varit svårt att få all klumpig teknik på plats och så vidare. En välredigerad film döljer detta för publiken. Vi vet ju inte vad som saknas och varför det inte finns där det var tänkt. Det finns många exempel där vi först långt efter filmen färdigställts och arkiverats fått klart för oss att det vi trott varit en regissörs vision realiserad som ett mästerverk i själva verket endast var ett utkast till något helt annorlunda. För att ge ett exempel som inte är hämtat ur avhandlingen: Orson Welles To u c h o f E v i l. Welles blev fråntagen filmen och ett av hans utkast låg till grund för den film vi känt som ett mästerverk. Welles själv var ytterst missnöjd med filmen och den har senare rekonstruerats utifrån anteck-ningar Welles lämnat till filmbolaget. Min poäng här är alltså att kontakten mellan akademi och filmproduktionen är av godo på så vis att vi kan se processerna bakom verket mer direkt och på så vis låta dessa bygga upp teoribildningen nedifrån. Att enbart bedöma den färdiga produkten ger alltså inte alltid den bästa grunden för en djup förståelse av vare sig produkten som sådan eller det den ger uttryck för. Fil-men som medium är både estetik och diskurs på samma gång och om detta kan vi inom akademin teoretisera och på så vis skapa oss en systematisk kunskap och ett vetande om filmen och utifrån filmen. Men film är, vilket Nordås lägger stor vikt vid, också ett hantverk och en praktik vars grundvalar nu håller på att förändras. Den analoga produktionsprocessen håller på att ersättas av digitala verktyg över i stort sett hela linjen ända fram till distribution och visning. Från detta senare, dist-ribution och visning, har Nordås avgränsat sitt arbete och tar endast upp detta ämne i korthet som avslutning på avhandlingens andra del (sid 126–130).